Dag 32 av 84
Tacksamhet
Jag har funderat en hel del kring tacksamhet. Vad tur man har som bor i förmodligen världens bästa välfärdsland. TÄNK om jag hade blivit född i ett fattigt land, hur hade mitt liv sett ut då? Hade jag klarat mig alls? Man blir så grymt lätt bortskämd och gnäller över massa dumma saker. Till exempel bensinpris. Vad spelar det för roll om jag behöver betala 1000kr eller 2000kr i månaden för bensin? Det är en ren lyx att ens ha tillgång till bil. Folk gnäller ändå. Att få mat varje dag och bostad är en "rättighet" enligt dom flesta, men absolut ingen självklarhet egentligen. Fatta vad bra vi har det! Egentligen har vi svenskar ingen rätt till gnäll över något. Jag blir så kallat "svårt sjuk" och allt går som smör. Jag får pengar i alla fall, jag får mat, jag får vård, jag har till och med eget boende. Vad har jag att gnälla över? Absolut inget! Riktigt sjukt egentligen. Hur kan vi ha det så bra? Vem har gjort sig förtjänt av den här behandlingen egentligen?
Sen har vi mage att gnälla över a-kasseavgifter och sänkta sjukpenningar och rätten till att vara sjukskrivna i över ett år. Varför ska vi gnälla? Ska vi inte vara glada över att det finns folk som ställer upp och betalar för oss överhuvudtaget?? Att få vara sjuk ens en månad ska man vara tacksam över. Jag tycker det är helt sjukt.
Anta att jag hade blivit född i en liten by i Afrika, fått samma besvär. Sökt upp en medicinman eller liknande. Vad hade hänt med mig? Förmodligen hade jag gått en smärtsam död till mötes.
Jag ska försöka lova mig själv att aldrig mer gnälla över skitsaker. Det är ett hån mot folk i världen. Jag har de förmodligen bättre än 90% av världens befolkning även fast jag har cancer. Det är sjukt. Och jag är så fruktansvärt tacksam att jag är där jag är, att mina föräldrar skapade mig i rätt tidpunkt (30 år tillbaks i tiden fanns inte behandling för det här), att jag föddes i rätt land, att landet råkade ha "gratis sjukvård". Tack för allt!
Sen till ett ännu större tack. Tack hela min familj som alla har ställt upp för mig, jämt. Oavsett vad det varit har jag alltid haft någon att prata med. Alltid någon som orkar lyssna. Samma sak med vänner, tack för att ni alla finns! Utan er alla hade de här varit riktigt tungt, nu är de bara tungt men med väldigt ljus utgång. Att alla alltid ställer upp är så fruktansvärt grymt. Tack alla!
//Högaktningsfullt
En tacksam TheCancerboy
Jag har funderat en hel del kring tacksamhet. Vad tur man har som bor i förmodligen världens bästa välfärdsland. TÄNK om jag hade blivit född i ett fattigt land, hur hade mitt liv sett ut då? Hade jag klarat mig alls? Man blir så grymt lätt bortskämd och gnäller över massa dumma saker. Till exempel bensinpris. Vad spelar det för roll om jag behöver betala 1000kr eller 2000kr i månaden för bensin? Det är en ren lyx att ens ha tillgång till bil. Folk gnäller ändå. Att få mat varje dag och bostad är en "rättighet" enligt dom flesta, men absolut ingen självklarhet egentligen. Fatta vad bra vi har det! Egentligen har vi svenskar ingen rätt till gnäll över något. Jag blir så kallat "svårt sjuk" och allt går som smör. Jag får pengar i alla fall, jag får mat, jag får vård, jag har till och med eget boende. Vad har jag att gnälla över? Absolut inget! Riktigt sjukt egentligen. Hur kan vi ha det så bra? Vem har gjort sig förtjänt av den här behandlingen egentligen?
Sen har vi mage att gnälla över a-kasseavgifter och sänkta sjukpenningar och rätten till att vara sjukskrivna i över ett år. Varför ska vi gnälla? Ska vi inte vara glada över att det finns folk som ställer upp och betalar för oss överhuvudtaget?? Att få vara sjuk ens en månad ska man vara tacksam över. Jag tycker det är helt sjukt.
Anta att jag hade blivit född i en liten by i Afrika, fått samma besvär. Sökt upp en medicinman eller liknande. Vad hade hänt med mig? Förmodligen hade jag gått en smärtsam död till mötes.
Jag ska försöka lova mig själv att aldrig mer gnälla över skitsaker. Det är ett hån mot folk i världen. Jag har de förmodligen bättre än 90% av världens befolkning även fast jag har cancer. Det är sjukt. Och jag är så fruktansvärt tacksam att jag är där jag är, att mina föräldrar skapade mig i rätt tidpunkt (30 år tillbaks i tiden fanns inte behandling för det här), att jag föddes i rätt land, att landet råkade ha "gratis sjukvård". Tack för allt!
Sen till ett ännu större tack. Tack hela min familj som alla har ställt upp för mig, jämt. Oavsett vad det varit har jag alltid haft någon att prata med. Alltid någon som orkar lyssna. Samma sak med vänner, tack för att ni alla finns! Utan er alla hade de här varit riktigt tungt, nu är de bara tungt men med väldigt ljus utgång. Att alla alltid ställer upp är så fruktansvärt grymt. Tack alla!
//Högaktningsfullt
En tacksam TheCancerboy
Kommentarer
Postat av: Sis
Mycket kloka ord på en gång.Men det är dagens sanning!Fler borde komma till insikt, utan att behöva bli sjuk först.
Postat av: Las
Så sant, så sant!
Postat av: Lina
Due... Tack för att du är du, tack för att du är en bra vän som alltid ställer upp på andra. Du är precis lika bra som domdu skriver om. Glöm inte det.
Postat av: agnes
anar jag en ton av socialdemokrati hos dig? :)
Postat av: Mikki
Socialdemokrati? Knappast, jag är sjukt nöjd över nya regeringen :) Aldrig varit mer moderat ;)
Postat av: lenital
sant=) var länge sen vi sågs nu hörru..men vi ses när i ses=)) hoppas allt gåre nligt planer nu.
kramar
Trackback
